Tillit

Och när jag så raskt och käckt skriver om tillit så händer det såklart något extra extra som får mig att stanna upp, haja till, sluta andas och totalt trilla ner på marken igen.

Ursäkta mig men var jag för glad? För rik? För lycklig? För givmild? snål? dum? arg? sur?

Är det en hämnd?

Att tappa börsen på sockenvägen i Trelleborg är ungefär lika kul som att åka Titanic.

Det är dödsdömt.

En välfylld börs med ganska mycket tusenlappar och en massa annat gott för den som finner börsen gör ju inte saken sämre.

Men varför?

Jag skulle betala två viktiga stora poster.

Och nu då?

Vem tror på mig att jag har TAPPAT pengarna?

det är ju ett jävla skämt.

"Min mamma är ett bevis"

Öhhh.


Ja tilliten tränas. verkligen.

"Det är säkert någon som lämnat in börsen på Netto"

Klart det ÄR säger jag kvittrande med glad stämma drickandes mitt morgonkaffe i full tro att någon på Sockenvägen SÅKLART inser att Karman kan bli tilltuffsad och personligen finns ju chansen att ÄNTLIGEN ställa tillrätta lite energier genom att SÅKLART lämna in en fullspäckad börs i affären!


SÅKLART!!!!

Ja morgonen är gnällig. Att skaffa alla nya kort är skit, jag måste till Svenska Ambassaden i BERLIN tro´t eller ej...för att fixa allt.

Jag mår lite illa faktiskt och resten av veckan känns inte lika kul längre.

Blä.